De små aporna räddades av det stiliga unga paret, som beslöt att ta  med  dem hem till stugan i Karlsbytorp. Vid närmare undersökning visade det sig att det var 2 st välskapta små honor som de hade räddat. Dessutom verkade de vara ovanligt begåvade.  De hade mycket lätt för att lära. Då beslöt det unga paret att behålla de små och uppfostra dem som om de vore människor. Ett mödosamt arbete hade tagit sin början.  Ungarna döptes till Rosa och Magda , pälsen rakades dagligen och svansarna opererades bort av en duktig veterinär.( Det var innan kuperingsförbudet fanns.) Med tiden ersattes rakningen av hårborttagningsmedel, och effekten blev bestående. De små flickorna började efter några år skolan, de var mycket söta och ingen kunde längre ana att de var apor. Möjligtvis kunde omgivningen förvånas lite när man såg hur duktiga de var att klättra i träd, samt när man såg deras stora förtjusning för bananer. Viga , vackra och snabbtänkta var Rosa och Magda och föräldrarna skaffade nu ponnyer till töserna. Eftersom töserna själva var djur så kunde de på ett enastående sätt  kommunicera med hästarna. De blev ena riktiga  tävlingsapor som tävlade både DM och SM med framgång. En kort tid före flickornas inträde i vuxenlivet återgick Rosa och Magda till apstadiet, små hannar av vårt eget släkte strök runt husknutarna och gjorde tillvaron osäker.  Men mycket snart lärde sig  Rosa och Magda  att  hantera det mänskliga vuxenlivets alla vanskligheter. ( Ja,, nästan alla , i alla fall.) De hade nu vuxit upp och slagit ut som de skönaste av damer och var levade bevis för att  även apor kan arta sig. …………I morgon kommer du att kunna läsa sista delen av sagan, och då med en del häpnadsväckande detaljer.