Första delen.      Liemannen står på lur.      Polarview satt på huk i slänten och grävde stolphål. Det skulle bli ett stadigt staket där  stolparna skulle stensättas för att sedan bära det rödmålade staketet i årtionden. Julisolen brände från klar himmel och nere vid sjön hördes skratt från badande barn. Arbetet roade mig inte, jag hade ont i huvudet och tanken var oklar. Faktum var att jag började känna mig riktigt dålig. Jag orkade helt enkelt inte gräva. Med smärta i skallen och värk i ryggen la jag mig ner i gräset för att vila.  Jag måste ha svimmat och varit medvetslös länge , för när jag slog upp ögonen hade solen flyttat sig långt på himlen och förmannen stod lutad över mig med sur blick. ” Ligger du här och latar dig, ungjävel” sa han, samtidigt som jag försökte sätta mig upp. Jag försökte svara, men ur min mun kom endast sludder och osammanhängande meningar. Lenart, som förmannen hette förstod nu att jag var sjuk. Inte lite sjuk utan jävligt sjuk.  Hur det gick till vet jag inte riktigt , men han ordnade med att jag kom till vårdcentralen i den närliggande tätorten.  Kampen för att överleva hade startat.  Fortsättning följer.

När gamle prosten Laurentius Larsson  kom till pärleporten ville inte Sankte Per släppa in honom i himmelriket. Sankte Per motiverade beslutet med att  när prosten hade predikat så hade församlingen sovit i bänkarna.  Prosten protesterade och sa, ” Men, va fa´n du släppte ju in en simpel busschaufför för fem minuter sedan, jag är prost och troende, jag borde väl få komma in .” Sankte Per svarade då, ” Du predikade och alla sov, men när busschauffören körde passagerare så satt varenda jävel och bad till Gud. Polarview fick en gång ett meddelade från sankte Per. Det löd. Duktiga och bra bloggare får vita vingar och flyger omkring  när dom dör och dåliga och dumma bloggare får svarta vingar. Polarview skiter högaktningsfullt i färgen, bara jag kan FLYGA.

När Polarview var en liten gosse  och satt i skolbänken för att lära sig att läsa och skriva, då lärde sig också Polarview vad aprilväder var. Polarview satt längst bak, nära klassrumsdörren. Detta för att fröken lättare skulle kunna skicka ut lille Polarview i kapprummet. Polarview var ett litet damp-barn som ofta störde undervisningen. Till höger om Polarview på väggen,  hängde fröken upp en ny tavla varje månad. Den skulle tala om för oss barn vilken månad det var samt ge en bild av det typiska vädret  den  aktuella tiden.  Tavlan föreställde  två lekande barn i ruskväder. Vid sprittande krokus yrde snön och i bakgrunden lyste den värmande vårsolen på feta videknoppar.     Precis sådant väder vi har i dag. VÄDRET ÄR DET SAMMA. VI GLÖMMER FORT.  Tänk på det när du ska rösta i höst. Man glömmer fort. Rösta för långsiktighet och ansvar.   HURRA FÖR KUNGEN.

Intet är nytt under solen. Varför upprepar sig historien. Sker det ingen utveckling. Den 21 april 1957 räddades en ung flicka i London. Hon heter Marjorie Jordan,  ( hon kanske lever än i dag)   och räddades ur ett gammalt skyddsrum där hon suttit inspärrad i 14 veckor. Det var en tokig man vid namn Bridal som låst in kvinnan för att kunna utföra sina ”experiment”. Hennes räddning var att hon lyckats smuggla ut en lapp genom en springa rumsmuren. Ruggigt men sant. Se upp för källardårar , de har alltid funnits och kommer alltid att finnas. Källa: Årets största händelser i BILDER 1957.

Polarview sitter bekvämt tillbakalutad i flygplansstolen. Fönsterplatsen ger goda möjligheter att  njuta av solen ovan molnen. Polarview är ombord på SK:s flight från Esenboga airport i Ankara till Arlanda i Stockholm. Blixtvisit i Turkiet piggar alltid upp, kul  shopping och besök i Ankaras gränder skapar bildande minnen.  Utanför flygplansfönstret spricker moltäcket upp och man kan se ”minilandskapet” långt där nere. Man ser tydligt att våren har kommit mycket längre i centraleuropa, lövskogarna är grönare och på de odlade fälten har grödorna börjat måla landskapet. DET ÄR NU DET HÄNDER. Det förut så trygga motorljudet från planets jetmotorer ändrar karaktär. Jag tittar ut för att se om vi flugit in i ett ASKMOLN. Men därute ser luften alldeles klar ut. I magen känner jag att flygplanet ändrar läge i luftrummet. Motorerna har nästan tystnat.  Min stolsgranne tittar oroligt på mig och jag svarar med en frågande blick. Plötsligt släpper locken i mina öron och åter hörs  dånet från jetmotorerna. Ur högtalarna hörs kaptenen säga att vi har stigit för att flyga över askmolnet och allt är som det ska. PHUUU , det var skönt att höra, och Polarview som trodde att hans sista stund var kommen. Nu gäller det bara att inte luftfartsverket stänger luftrummet över Arlanda, man vill ju inte landa på Kallax i Norrland. Om du har GULDKORT på SAS så får du FÖRTUR när du flyger. SAS  samarbetar med flera flygbolag (Tex THAI AIR)  Skaffa GULDKORT  så krymper världen.

Vilket oerhört vackert namn på en vulkan. Man skulle kunna heta det i efternamn. Ta  ditt eget förnamn och presentera dig som Xxxxx Eyjafjallajökull. Smaka på det du. En vacker dam skulle kunna heta så  .  Det låter både sensuellt och lite smygerotiskt. Nä, nu får det vara nog med vukansnack på ett tag. Nu till något helt annat. Polarview har märkt att många tittar på TV-nyheter helt okritiskt . Man kan höra hur en del nyhetskonsumenter refererar till vinklade ”nyheter”  som om det var rena sanningen dom hört. En del stackare suger i sig allt elände som nyhetsankaret läser upp utan att för ett ögonblick tänka själva. Man får inte glömma att journalisterär opinionsbildare av rang. Inte sällan lyser journalistens egna preferenser och politiska syften igenom. VAR KRTISK OCH TÄNK SJÄLV!

Nu har det blivit fart på alla domedagsprofeter. Nu jävlar är undergången nära. Profeterna gottar sig i askmolnets utbredning och får näring av folks rädsla. Mänsklighetens saga är all , spår olycksfåglarna.  Men så är det inte, vi går en lysande framtid tillmötes och  livet på jorden är inte hotat. Konsekvenser kommer vulkanutbrottet att medföra, men den kreativa människan  kommer att  kunna hantera det. Ha is i magen och dra inte förhastade slutsatser av vad som skrivs om tidigare utbrott.  Nu tar POLARVIEW ledigt och återkommer på måndag.

Först vill Polarview tacka  sina läsare. Ett trettiotal bloggläsare det senaste dygnet loggat in på Polarview. Antalet cybersnokar ökar och det tycker Polarview är kul.       Nu till dagen inlägg.   Trogna läsare vet att Polarview nyligen besökte Kambodia. Där fick jag veta att de Röda Khemerernas fångvaktare knöt fast en del fångar och stack hål på en ven i armen. Det kallades” fjärilsbehandling”. När blodet i kroppen börjar ta slut så hyperventilerar offret samtidigt som kroppen skakar. De Röda Khemererna  tyckte att  fångarna i dödsögonblicket såg ut som fjärilar. Man roade sig med att slå vad om vilken fånge som skulle bli fjäril först. NU TILL FRÅGAN. Vilken värdegrund  hade de Röda Khemererna som bas. Och hur kunde det bli så fel?